Jag vill bara säga, att om du inte redan har skaffat en örontermometer, gör det nu. När jag var liten på 70-talet så fanns det bara en slags termometer för att kolla feber, det var den du stoppa in i rumpan. Det var värsta paniken så fort jag kände mig lite varm! Jag gick mycket hellre till skolan med feber än att låta min mamma ta tempen. Därför sade jag sällan till om jag kände mig varm utan försökte komma iväg till skolan ändå. Som tur var hade jag en väldigt uppmärksam mamma som direkt märkte när det var något fel och då åkte den förhatliga termometern fram. Jag har aldrig tagit tempen i rumpan på min dotter, så fort jag flyttade hemifrån så skaffade jag en termometer att stoppa i munnen.

Varför örontermometer?

Fördelen med en örontermometer är att du slipper bråka med ditt barn när du vill ta tempen. En muntermometer fungerar också bra men med viss risk att barnet inte håller den i munhålan eller att dom faktiskt biter på den. Det försökte min dotter med varenda gång vi skulle tempa när hon var liten. Det blir så klart bättre ju äldre barnet blir och dom förstår också mer när du säger ifrån att dom inte får tugga på termometern. Men istället för att brottas med ovan problem så skaffade jag tidigt en örontermometer. En örontermometer sägs vara den absolut mest tillförlitliga temperaturmätaren.

Hur funkar en örontermometer?

Lätt förklarat så kan man säga att trumhinnan har samma temperatur som temperaturcentret i hjärnan. När du stoppar in en örontermometer så fångar den upp värmen från trumhinnan och hörselgången. Det som är viktigt att tänka på när man använder en örontermometer är att den måste riktas mot trumhinnan samt att hörselgången ska sluta tätt runt örontermometern, annars kan ett för lågt värde visas. Du ska heller inte skifta från vänster till höger öra eller tvärtom utan mät alltid i samma öra och mät ett par gånger för att vara säker på att du får samma (rätt) värde. En nackdel möjligtvis, med en örontermometer är att du måste ha ett nytt skydd på den vid varje mätning.